Lars Ahlin
Från Polkagriswiki
Lars Ahlin föddes i Sundsvall 1915 och avled 1997. Fadern var handelsresande. Han gick i folkhögskola 1933-35 och prövade ett tiotal yrken. Han belönades med SvD:s litteraturpris 1944, De Nios pris 1960, Litteraturfrämjandets stora romanpris 1962, Litteraturfrämjandets stora pris 1966, Kellgrenpriset 1982 (tillsammans med Gunnel Ahlin) och Augustpriset 1990. Han blev fil. hedersdr. i Umeå 1969.
Utgivning
- Tåbb med manifestet (1943), roman
- Inga ögon väntar mig (1944), noveller
- Min död är min (1945), roman
- Om (1946), roman
- Fångnas glädje (1947), noveller
- Jungfrun i det gröna (1947), roman
- Egen spis (1948), roman
- Huset har ingen filial (1949), noveller
- Fromma mord (1952), roman
- Kanelbiten (1953), roman
- Stora glömskan (1954), roman
- Kvinna, kvinna (1955), roman
- Natt i marknadstältet (1957), roman
- Gilla gång (1958), roman
- Bark och löv (1961), roman
- Hannibal Segraren (1982), roman tillsammans med makan Gunnel Ahlin.
- Sjätte munnen (1985), roman
- Vaktpojkens eld (1986), noveller
- Din livsfrukt (1987), roman
- Fyra pjäser (1990)
- De sotarna! De sotarna! (1990), roman
- Det florentinska vildsvinet (1991), roman
- Estetiska essayer (1994)
- Sjung för de dömda! (1995), essayer
- Breviarium (1996), brev
