Arbetare i rörelse - Norge

Från Polkagriswiki
Hoppa till: navigering, sök

http://home.no.net/harfager/ - synkar och anrkos i norge under 150 år. Förstudier.

1848 . Järn och trävaru branchen gick in i en kris och fick svårt att få avsättning för sina varor. En massa arbetar sparkades av kapitalisterna. fatigdom och svält bredde ut sig. Skogsabrbetare och småbrukare som extraknäckte i skogen drabbades väldigt hårt. Tvångsrekvideringar och vräkningar av utblottade piskade upp hatstämingar och uppror.

I mars vart det uppror i Kristiania (Oslo). Samma veva som nyheterna om februarirevoluitonen når allmän spridning dyker ett upprop med krav på söndagshandel med matvaror upp. I detta hyllas även den franska revolten. Ledande i det hela är unga gesäller och småborgare. Det hela utvecklar sig till ett sotrt folkligt upplopp med 3000-4000 deltagare. Staten sätter in militär och lyckas kväsa det hela. Några "ledande" som valts ut bland de arresterade straffas mycket hårt.

Samma år bildas Drammens arbeiderforening på initiativ av en viss Thrane, bördig från ett borgerligt hem. Föreningen ställer en mängd krav på myndigheterna. Man vill att tullsystemet återförs till att enbart handla om avgifter istället för att begränsa mängden varor och anndra hyss som drabbar den arbetande befolkningen. Att alla restriktioner och tullar på säd och andra förnödheter tas bort eller reduceras till ett minimum. Att helgen (arbetsfria dagar) återinförs. Utvidga handelsfriheten. Inskränka och utreda "hussmannaklassens" befogenheer och handlande. Lagar mot "brennevinsondet". Förbättra skolväsendet. Allmän rösträtt. reformera rättssystemet. Och slutligen alläm värnplikt för alla. Uppropet får runt 12 000 underskrifter och lämnas över till kung och höga herrar under 1850. Dessa avslås så klart och de ansvariga sätts under bevakning.