Skillnad mellan versioner av "Plunkett, James: Strumpet City"

Nuvarande version från 25 november 2018 kl. 14.38

Boken tar sin början någon gång 1907 då Mary tar sig till Dublin för att tjänstgöra som husa hos den rika borgarfamiljen Bradshaws. Mr. Bradshaw försörjer sig på att hyra ut undermåliga hus till de fattiga i Dublins slum. Mrs. Bradshaw är trevligare men anklagas för att vara för blödig av sin man. Hos familjen träffar Mary en äldre republikansk piga som efter hand blir sjuk och trots ett halvt liv i tjänst hos familjen skickas till fattighuset. Den sociala kontrollen är stark. Har man valt att bli piga har man ofta valt bort att skaffa familj, men Mary träffar efter hand Fitz, som hon börjar hänga med. Till sist bryter hon sig loss och flyttar in i Fitz lägenhet med planen att gifta sig småningom. Livet blir bättre tillsammans med Fitz för att sedan bli tuffare när Fitz organiserar sig och hamnar i konflikt med arbetsköparna.

Centrala karraktärer i boken är annars Fitz, Mullhall, Pat, Hennessy och Rashers. Fitz är en ordentligt arbetare och fackförenings militant som befodras till lagledare men lämnar jobbet tillsammans med sina lockoutade kamrater. Mullhall sätter sitt hopp och sin krafter i tjänst för arbetarklassens frigörelse. Han hamnar i fängelse för att ha spöat en kristen strejkbrytare innan livet får en än grymmare vändning för honom. Pat är en annan aktiv fackföreningsmedlem som gillar spel och sprider tillfälliga vinstpengar omkring sig. Han gör sitt bästa för att göra livet surt för strejkbrytare under lockouten. Hennessy har svårt att arbeta med kroppen och lever i ständig fattigdom, han pressas och tvingas under lockouten in i gränslandet till strejkbryteri men talas tillrätt och går senare med i fackföreningen. Rashers är den kanske mest utsatte karaktären i boken. Han är utfattig och lever i en källarskrubb i ett hus. Han tar sig fram i världen tillsammans med sin hund, genom att kränga diverse saker, till exempel brittiska flaggor under kungens besök, och genom grannar och kamraters understöd.När Dublins okvalificerade arbetare lockoutas eller strejkas (och därför mister sina redan små marginaler) blir det också svårare och svårare för Rashers att hanka sig fram.

Samtal och diskussioner inom de högre samhällsklassernas är viktiga i boken. En bild av hur de högre samhällsklasserna reagerar på arbetarnas organisering målas upp. Den katolska prästen O´Connor väljer i bokens inledning att lämna en behaglig överklassförsamling för att verka i en av de fattigaste slumförsamlingarna. Han vill tjäna gud hos de fattiga men lär sig snabbt att avsky “Larkinismen” , den irlänska varianten av socialism uppkallad efter fackföreningsledaren James Larkin. O'Connor tycker om församlingsmedlemmar som lider, tar emot välgörenhet, håller käften och går i kyrkan. Ingen blir särskilt förvånad när hans vilja att hjälpa de fattiga går åt helvete och han blir bitter. Han blir attackerad av den nedsupne men sympatiska prästen Giffly som också råkar vara hans chef. Giffly avskyr O’Connor men också sin egen situation. I sin misär gör han vad han kan för att stödja arbetarna men det går sådär. Han lyckas åtminstone gör livet surt för O´Connor vilket är glädjande i det lilla. Yearling, vän till slumkapitalisten Bradshaw och O'Connor, är en av de rikaste i Dublin men ändå väldigt klarsynt kring kapitalismens moraliska konkurs, strejkerna och arbetarnas situation. Han glider från svartsyn till aktiv solidaritet under stridens gång. När strejktrötta arbetarfamiljer försöker skicka sina hungriga barn till kamrater i norra England hjälper han till genom att försöka eskortera ungarna förbi reaktionära våldsamma katoliker som inte vill “tappa själar” till protestantismen.

Det är många karaktärarer att hålla ordning på i den här boken men det är det väl värt mödan. Boken visar på den otroliga kraft som finns i solidariteten mellan människor. Många av huvudpersonerna kämpar mot svält och förnedring, samtidigt som de sällan hatar. De vill ha förändring, bröd och värdighet vilket löper som en röd tråd genom boken. Solidariteten står i stark konflikt med och kontrasteras mot kapitalisternas girighet och polisens brutalitet. Plunkett har fått till ett rejält tidsdokument som behandlar strejker, kravaller, demonstrationer och aktioner mot strejkbrytare.

Det är också intressant att följa med i vad som rör sig i huvudena på det irlänska härskarskiktet. Boken har flera paralleler med Väinö Linnas mästerverk [Linna, Väinö: Här under Polstjärnan|Här under polstjärnan]], båda böckerna är kollektivromaner där platsen, och dess innvånare är viktigare än enskilda karaktärer. Och där författaren står på de kämpande arbetarnas sida. Den utspelar sig också vid ungefär samma tidpunkt i den europeiska arbetarklassens historia. Det finns också likheter mellan de förvirrade prästerna i Upp, Trälar! och Strumpet City.

Strumpet City utgavs på svenska någon gång på 70-talet under namnet Trolös Stad och går nog att få tag i på ett bra antikvariat eller låna på biblan, annars går den att beställa eller ladda ned på amazon för en relativt billig peng. Det finns också en filmatisering som gjordes 1980 av Irländsk TV. Du kan se den på youtube.

Se också

Christy Moore har skrivit en fin sång om kampen i Dublin.