Skillnad mellan versioner av "Alexander Berkman"
Linnea (Diskussion | bidrag) |
Kurtake (Diskussion | bidrag) |
||
| (3 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Bild:Berkman_alexander.gif|frame|right]] | [[Bild:Berkman_alexander.gif|frame|right]] | ||
| − | '''Alexander Berkman''' var en amerikansk [[anarkist]] född i Ryssland. Inspirerad och upprörd av eldstriderna och repressionen mot de strejkande i [[1892 - Homestead|Homestead 1892]] begav | + | '''Alexander Berkman''' var en amerikansk [[anarkist]] född i Ryssland. Inspirerad och upprörd av eldstriderna och repressionen mot de strejkande i [[1892 - Homestead|Homestead 1892]] begav han sig till företagets huvudkontor, stormade in i mötesrummet och sköt ägaren Frick. Ägaren överlevde och Berkman fick ett långt fängelsestraff. När han slapp ut ur fängelset 1906 kastade han sig åter in i den anarkistiska rörelsen. |
Han var redaktör för anarkist-tidningen [[Mother Earth]]. Startade sedan [[The Blast]] inriktad på militant arbetarkamp. Han talade ofta på strejker runt om i USA. Berkman var drivande , och ett tag lärare, i anarkistiska [[Ferrer-centret]], skola baserad på [[Francisco Ferrer]]s pedagogik, i New York. | Han var redaktör för anarkist-tidningen [[Mother Earth]]. Startade sedan [[The Blast]] inriktad på militant arbetarkamp. Han talade ofta på strejker runt om i USA. Berkman var drivande , och ett tag lärare, i anarkistiska [[Ferrer-centret]], skola baserad på [[Francisco Ferrer]]s pedagogik, i New York. | ||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
Han tog livet av sig genom ett pistolskott mot hjärtat. | Han tog livet av sig genom ett pistolskott mot hjärtat. | ||
| − | Han har behandlat sin tid i fängelset, liksom uppväxten i Ryssland, resan till Amerika och den amerikanska anarkiströrelsen i självbiografin [[Berkman, Alexander: Farväl Aleck|Farväl Aleck - En anarkists fängelseminnen]]. I den svenska utgivningen finns också ett eminent efterord om Berkmans liv och kamp efter bokens utgivning. | + | Han har behandlat sin tid i fängelset, liksom uppväxten i Ryssland, resan till Amerika och den amerikanska anarkiströrelsen i självbiografin ''[[Berkman, Alexander: Farväl Aleck|Farväl Aleck - En anarkists fängelseminnen]]''. I den svenska utgivningen finns också ett eminent efterord om Berkmans liv och kamp efter bokens utgivning. |
== Böcker == | == Böcker == | ||
*[[Berkman, Alexander: Farväl Aleck|Farväl Aleck - En anarkists fängelseminnen]] | *[[Berkman, Alexander: Farväl Aleck|Farväl Aleck - En anarkists fängelseminnen]] | ||
*[[Berkman, Alexander: The bolshevik Myth|The bolshevik Myth]] | *[[Berkman, Alexander: The bolshevik Myth|The bolshevik Myth]] | ||
| − | *[[Berkman, Alexander: Anarkismens ABC]] | + | *[[Berkman, Alexander: Anarkismens ABC|Anarkismens ABC]] |
| Rad 22: | Rad 22: | ||
*[http://dwardmac.pitzer.edu/Anarchist_Archives/bright/berkman/berkman.html Anarchy Archives] | *[http://dwardmac.pitzer.edu/Anarchist_Archives/bright/berkman/berkman.html Anarchy Archives] | ||
| + | [[Kategori:Amerikanska anarkister]] | ||
[[Kategori:Anarkister]] | [[Kategori:Anarkister]] | ||
[[Kategori:USA]] | [[Kategori:USA]] | ||
Nuvarande version från 2 november 2012 kl. 21.38
Alexander Berkman var en amerikansk anarkist född i Ryssland. Inspirerad och upprörd av eldstriderna och repressionen mot de strejkande i Homestead 1892 begav han sig till företagets huvudkontor, stormade in i mötesrummet och sköt ägaren Frick. Ägaren överlevde och Berkman fick ett långt fängelsestraff. När han slapp ut ur fängelset 1906 kastade han sig åter in i den anarkistiska rörelsen.
Han var redaktör för anarkist-tidningen Mother Earth. Startade sedan The Blast inriktad på militant arbetarkamp. Han talade ofta på strejker runt om i USA. Berkman var drivande , och ett tag lärare, i anarkistiska Ferrer-centret, skola baserad på Francisco Ferrers pedagogik, i New York.
1917 greps han för antimilitaristisk propaganda och spenderade ytterliggare två år i fängelse. Han utvisades under Criminal Anarchist Act till revolutionens Ryssland. Efter inledande entusiasm fick han kontakt med fängslade kamrater, såg repressionen i Ukraina och Kronstadt. Efter att tidigt ha samarbetat med Sovjetstaten vände han den ryggen och arbetade för de anarkistiska fångarnas sak. Hans revoolutinära inställning - i motstånd mot både borgarstaterna i Väst och Sovjetunionen gjorde honom omöjlig i alla läger. Han tvingade fly Ryssland, skulle åtalas för upprorsmakande i Lettland, vägrades inresa i Tyskland, kom en kort sväng till Sverige men utvisades av Brantingregeringen (till både kommunisternas och borgarnas stora glädje). Levde en kort tid illegalt i Berlin och senare under ständiga utvisningshot (vart?) i Frankrike.
Alexander Berkman hängde mycket med Emma Goldman och de två hade under en period ett kärleksförhållande.
Han tog livet av sig genom ett pistolskott mot hjärtat.
Han har behandlat sin tid i fängelset, liksom uppväxten i Ryssland, resan till Amerika och den amerikanska anarkiströrelsen i självbiografin Farväl Aleck - En anarkists fängelseminnen. I den svenska utgivningen finns också ett eminent efterord om Berkmans liv och kamp efter bokens utgivning.
Böcker
