Toyotism - Versionshistorik

Kurtake den 21 januari 2009 kl. 10.16

2009-01-21T10:16:09Z

Raven den 13 juni 2007 kl. 11.34

2007-06-13T11:34:40Z

Raven den 13 juni 2007 kl. 11.33

2007-06-13T11:33:38Z

Tattarn den 6 juni 2007 kl. 21.18

2007-06-06T21:18:23Z

Iammany den 8 april 2007 kl. 17.12

2007-04-08T17:12:12Z

Iammany: Ny sida: En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Toyotismen ersätter med ojämn hastighet den tidigare produktionsmodellen, fordismen. Det han...

2007-04-08T17:10:59Z

Ny sida: En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Toyotismen ersätter med ojämn hastighet den tidigare produktionsmodellen, fordismen. Det han...

Ny sida

En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Toyotismen ersätter med ojämn hastighet den tidigare produktionsmodellen, [[fordism]]en. Det handlar i praktiken om en ”toyotisering”.

Toyotismen byggdes i Japan upp på ryggen av en försvagad och nedtryckt fackföreningsrörelse. Det japanska bilarbetarfacket Zenji krossades på 50- talet efter hårda konflikter, och nya företagsanknutna fackföreningar startades på initiativ av företagen själva.

Toyotismen baseras på en kombination av högteknologiska arbetsprocesser och en högmotiverad mindre grupp arbetare med stor mobilitet. Toyotismen präglas av:

* Nya former av intern organisation med lagarbeten, team-work, med arbetare som är multifunktionella och är medbestämmande angående utveckling, rationaliseringar, kvalitet och underhåll.
* Målstyrning istället för strikt hierarkiska direktiv och orderstyrning.
* Förtäckt repression genom intern konkurrens mellan arbetslag (och slutligen mellan enskilda arbetare), som omväxlande förhåller sig till varandra som kunder och leverantörer i ett slags marknadssystem.
* S.k. ”kaizen” som innebär att alla standardmoment i arbetsprocessen skrivs ned eller ritas upp, alla små rationaliseringar som därefter utvecklas arbetas kontinuerligt in i föreskrifter, för att på så sätt bränna bort mikropauser.
* Mager produktion, ”lean production”, vad gäller produkter i arbete, antal arbetare, antal tjänstemän i arbete och använd arbetstid.
* ”Just-in-time”-system för transporter och leveranser istället för lagerhållning, vilket ställer enorma prestationskrav.
* Flexibilitet och förmåga till snabba omställningar både på golvet och på kontoren.
* Decentralisering av produktionen.
* En teknologisk offensiv som bl.a. baseras på informationsteknik.
* Marknadssignaler ska släppas in på alla nivåer för att ställa kundbehoven i centrum.
* Flexibel lön beroende på profitens storlek.
* Synliga och enkla flöden och strukturen i produktionen, ”genomskinlighet”.
* Korporativ lojalitet mot företaget.
* Elitistisk hierarkisering av arbetarna inom produktionsledet, där den lilla relativt privilegierade gruppen av arbetare domineras av ”den nya medarbetaren”: ung, lojal man av inhemsk härkomst. Arbetsrelationerna är alltså elitistiska, sexistiska och rasistiska.
* Större företag har konkurrensutsatt utlokaliserat produktion med ett nätverk av underleverantörer.
* På internationellt plan intensifieras utnyttjandet av skillnaderna mellan produktionsförhållandena med hjälp av flexibilisering av finans- och kapitalcirkulationen och utlokalisering av mekanik, sammansättning och råvaruproduktion till Trikont och produktion av högteknologi (t.ex. läkemedelsindustrin) i centrumländerna. Denna arbetsdelning är kärnan i den s.k. globaliseringen.

Se även ”[[Fordism]]”. (Källa: Kämpa Tillsammans!)

← Äldre version		Versionen från 21 januari 2009 kl. 10.16
Rad 23:		Rad 23:

	Se även ”[[Fordism]]”.		Se även ”[[Fordism]]”.
		+	[[Kategori:Kapitalet]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Med Toyotismen utvecklas den tidigare produktionsmodellen, [[fordism]]en.
-Toyotismen byggdes i Japan upp på ryggen av en försvagad och nedtryckt fackföreningsrörelse. Det japanska bilarbetarfacket Zenji krossades på 50- talet efter hårda konflikter, och nya företagsanknutna fackföreningar startades på initiativ av företagen själva.
+Toyotismen byggdes i Japan upp på ryggen av en försvagad och nedtryckt fackföreningsrörelse. Det japanska bilarbetarfacket Zenji krossades på 50-talet efter hårda konflikter, och nya företagsanknutna fackföreningar startades på initiativ av företagen själva.
 Toyotismen baseras på en kombination av högteknologiska arbetsprocesser och en högmotiverad mindre grupp arbetare med stor mobilitet. Toyotismen präglas av:
@@ Rad 22: / Rad 22: @@
 * På internationellt plan intensifieras utnyttjandet av skillnaderna mellan produktionsförhållandena med hjälp av flexibilisering av finans- och kapitalcirkulationen och utlokalisering av mekanik, sammansättning och råvaruproduktion till Trikont och produktion av högteknologi (t.ex. läkemedelsindustrin) i centrumländerna. Denna arbetsdelning är kärnan i den s.k. [[globaliseringen]].
-Se även ”[[Fordism]]”. (Källa: Kämpa Tillsammans!)
+Se även ”[[Fordism]]”.

← Äldre version		Versionen från 6 juni 2007 kl. 21.18
Rad 1:		Rad 1:
−	En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Toyotismen ~~ersätter med ojämn hastighet~~ den tidigare produktionsmodellen, [[fordism]]en~~. Det handlar i praktiken om en ”toyotisering”~~.	+	En modell för organiserandet av produktionen som fått sitt namn efter företaget Toyota. Med Toyotismen utvecklas den tidigare produktionsmodellen, [[fordism]]en.

	Toyotismen byggdes i Japan upp på ryggen av en försvagad och nedtryckt fackföreningsrörelse. Det japanska bilarbetarfacket Zenji krossades på 50- talet efter hårda konflikter, och nya företagsanknutna fackföreningar startades på initiativ av företagen själva.		Toyotismen byggdes i Japan upp på ryggen av en försvagad och nedtryckt fackföreningsrörelse. Det japanska bilarbetarfacket Zenji krossades på 50- talet efter hårda konflikter, och nya företagsanknutna fackföreningar startades på initiativ av företagen själva.

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 * Målstyrning istället för strikt hierarkiska direktiv och orderstyrning.
 * Förtäckt repression genom intern konkurrens mellan arbetslag (och slutligen mellan enskilda arbetare), som omväxlande förhåller sig till varandra som kunder och leverantörer i ett slags marknadssystem.
-* S.k. ”kaizen” som innebär att alla standardmoment i arbetsprocessen skrivs ned eller ritas upp, alla små rationaliseringar som därefter utvecklas arbetas kontinuerligt in i föreskrifter, för att på så sätt bränna bort mikropauser.
+* S.k. ”[[kaizen]]” som innebär att alla standardmoment i arbetsprocessen skrivs ned eller ritas upp, alla små rationaliseringar som därefter utvecklas arbetas kontinuerligt in i föreskrifter, för att på så sätt bränna bort mikropauser.
-* Mager produktion, ”lean production”, vad gäller produkter i arbete, antal arbetare, antal tjänstemän i arbete och använd arbetstid.
+* Mager produktion, ”[[lean production]]”, vad gäller produkter i arbete, antal arbetare, antal tjänstemän i arbete och använd arbetstid.
-* ”Just-in-time”-system för transporter och leveranser istället för lagerhållning, vilket ställer enorma prestationskrav.
+* ”[[Just-in-time]]”-system för transporter och leveranser istället för lagerhållning, vilket ställer enorma prestationskrav.
 * Flexibilitet och förmåga till snabba omställningar både på golvet och på kontoren.
 * Decentralisering av produktionen.

@@ Rad 20: / Rad 20: @@
 * Elitistisk hierarkisering av arbetarna inom produktionsledet, där den lilla relativt privilegierade gruppen av arbetare domineras av ”den nya medarbetaren”: ung, lojal man av inhemsk härkomst. Arbetsrelationerna är alltså elitistiska, sexistiska och rasistiska.
 * Större företag har konkurrensutsatt utlokaliserat produktion med ett nätverk av underleverantörer.
-* På internationellt plan intensifieras utnyttjandet av skillnaderna mellan produktionsförhållandena med hjälp av flexibilisering av finans- och kapitalcirkulationen och utlokalisering av mekanik, sammansättning och råvaruproduktion till Trikont och produktion av högteknologi (t.ex. läkemedelsindustrin) i centrumländerna. Denna arbetsdelning är kärnan i den s.k. globaliseringen.
+* På internationellt plan intensifieras utnyttjandet av skillnaderna mellan produktionsförhållandena med hjälp av flexibilisering av finans- och kapitalcirkulationen och utlokalisering av mekanik, sammansättning och råvaruproduktion till Trikont och produktion av högteknologi (t.ex. läkemedelsindustrin) i centrumländerna. Denna arbetsdelning är kärnan i den s.k. [[globaliseringen]].
 Se även ”[[Fordism]]”. (Källa: Kämpa Tillsammans!)