Taylorism - Versionshistorik

Kurtake den 31 januari 2010 kl. 22.16

2010-01-31T22:16:21Z

Kurtake den 31 januari 2010 kl. 22.15

2010-01-31T22:15:12Z

Kurtake den 31 januari 2010 kl. 22.13

2010-01-31T22:13:00Z

Kurtake den 31 januari 2010 kl. 22.06

2010-01-31T22:06:10Z

Frasse: lite nya länkningar

2010-01-12T23:11:48Z

lite nya länkningar

Frasse den 4 januari 2010 kl. 22.47

2010-01-04T22:47:14Z

Kurtake den 21 januari 2009 kl. 10.16

2009-01-21T10:16:00Z

Raven den 27 juli 2007 kl. 09.40

2007-07-27T09:40:48Z

Raven den 27 juli 2007 kl. 09.40

2007-07-27T09:40:34Z

Raven den 27 juli 2007 kl. 09.40

2007-07-27T09:40:06Z

← Äldre version		Versionen från 31 januari 2010 kl. 22.16
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Tidsstudier1.gif\|frame\|right\|~~Tidsstudier är en viktig del i Taylorismen~~]]'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av [[arbetsorganisering]] som fått sin namn av den amerikanske teoretikern [[Frederick Taylor]]. Det är en form av [[management]] som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.	+	[[Bild:Tidsstudier1.gif\|frame\|right\|En tidsstudieman står och fluktar över arbeterskans axel för att se om det går att rationalisera bort onödiga rörelser och pressa mer arbete ur kroppen på henne.]]'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av [[arbetsorganisering]] som fått sin namn av den amerikanske teoretikern [[Frederick Taylor]]. Det är en form av [[management]] som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.

	[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors [[managementteori]]; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av [[chefens]] roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (till exempel [[individuella ackord]]) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för [[tidsstudier]] under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och [[mikropauser]]. Under 1900-talets första decennier ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid [[Harvard Business School]].		[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors [[managementteori]]; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av [[chefens]] roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (till exempel [[individuella ackord]]) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för [[tidsstudier]] under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och [[mikropauser]]. Under 1900-talets första decennier ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid [[Harvard Business School]].

← Äldre version		Versionen från 31 januari 2010 kl. 22.15
Rad 1:		Rad 1:
−	[[Bild:Tidsstudier1.gif\|frame\|right]]'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av [[arbetsorganisering]] som fått sin namn av den amerikanske teoretikern [[Frederick Taylor]]. Det är en form av [[management]] som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.	+	[[Bild:Tidsstudier1.gif\|frame\|right\|Tidsstudier är en viktig del i Taylorismen]]'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av [[arbetsorganisering]] som fått sin namn av den amerikanske teoretikern [[Frederick Taylor]]. Det är en form av [[management]] som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.

	[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors [[managementteori]]; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av [[chefens]] roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (till exempel [[individuella ackord]]) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för [[tidsstudier]] under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och [[mikropauser]]. Under 1900-talets första decennier ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid [[Harvard Business School]].		[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors [[managementteori]]; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av [[chefens]] roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (till exempel [[individuella ackord]]) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för [[tidsstudier]] under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och [[mikropauser]]. Under 1900-talets första decennier ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid [[Harvard Business School]].

← Äldre version		Versionen från 31 januari 2010 kl. 22.13
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av [[arbetsorganisering]] som fått sin namn av den amerikanske teoretikern [[Frederick Taylor]]. Det är en form av [[management]] som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.	+	[[Bild:Tidsstudier1.gif\|frame\|right]]'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av [[arbetsorganisering]] som fått sin namn av den amerikanske teoretikern [[Frederick Taylor]]. Det är en form av [[management]] som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.

	[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors [[managementteori]]; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av [[chefens]] roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (till exempel [[individuella ackord]]) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för [[tidsstudier]] under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och [[mikropauser]]. Under 1900-talets första decennier ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid [[Harvard Business School]].		[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors [[managementteori]]; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av [[chefens]] roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (till exempel [[individuella ackord]]) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för [[tidsstudier]] under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och [[mikropauser]]. Under 1900-talets första decennier ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid [[Harvard Business School]].

← Äldre version		Versionen från 31 januari 2010 kl. 22.06
Rad 1:		Rad 1:
−	'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av [[arbetsorganisering]] som fått sin namn av den amerikanske teoretikern ~~'''Frederik~~ Taylor~~'''~~. Det är en form av [[management]] som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.	+	'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av [[arbetsorganisering]] som fått sin namn av den amerikanske teoretikern [[Frederick Taylor]]. Det är en form av [[management]] som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.

	[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors [[managementteori]]; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av [[chefens]] roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (till exempel [[individuella ackord]]) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för [[tidsstudier]] under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och [[mikropauser]]. Under 1900-talets första decennier ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid [[Harvard Business School]].		[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors [[managementteori]]; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av [[chefens]] roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (till exempel [[individuella ackord]]) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för [[tidsstudier]] under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och [[mikropauser]]. Under 1900-talets första decennier ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid [[Harvard Business School]].

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av arbetsorganisering som fått sin namn av den amerikanske teoretikern '''Frederik Taylor'''. Det är en form av [[management]] som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.
+'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av [[arbetsorganisering]] som fått sin namn av den amerikanske teoretikern '''Frederik Taylor'''. Det är en form av [[management]] som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna.
-[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors managementteori; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av [[chefens]] roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (till exempel individuella ackord) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för [[tidsstudier]] under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och mikropauser. Under 1900-talets första decennier ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid [[Harvard Business School]].
+[[Rationalism]] löper som en röd tråd genom Taylors [[managementteori]]; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av [[chefens]] roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (till exempel [[individuella ackord]]) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för [[tidsstudier]] under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och [[mikropauser]]. Under 1900-talets första decennier ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid [[Harvard Business School]].
 Taylor ansåg att ingenjörer var bäst lämpade för att vara chefer. Förmännen skulle ansvara fullt ut för planeringen medan arbetarna skulle koncentrera sig på utförandet av arbetet:
@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 : Så all planering som under det gamla systemet utfördes av arbetaren, som ett resultat av hans personliga erfarenhet, måste nödvändigtvis under det nya systemet göras av ledningen i samklang med vetenskaplig forskning (…) i de flesta fall behövs det en slags man för att planera jobbet och en helt annan slags man för att utföra det.
-Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”rätt man på rätt plats”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de [[fordism|fordistiskt]] planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot arbetarkollektivet med målsättningen att höja [[arbetsintensiteten]], [[utsugningsgraden]]. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av [[det löpande bandet]] och [[ackordsystemet]].
+Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”[[rätt man på rätt plats]]”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de [[fordism|fordistiskt]] planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot [[arbetarkollektivet]] med målsättningen att höja [[arbetsintensiteten]], [[utsugningsgraden]]. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av [[det löpande bandet]] och [[ackordsystemet]].
 [[Kategori:Kapitalet]]

← Äldre version		Versionen från 21 januari 2009 kl. 10.16
Rad 8:		Rad 8:

	Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”rätt man på rätt plats”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de fordistiskt planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot arbetarkollektivet med målsättningen att höja arbetsintensiteten, utsugningsgraden. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av det löpande bandet och ackordsystemet.		Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”rätt man på rätt plats”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de fordistiskt planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot arbetarkollektivet med målsättningen att höja arbetsintensiteten, utsugningsgraden. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av det löpande bandet och ackordsystemet.
		+	[[Kategori:Kapitalet]]

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Taylor ansåg att ingenjörer var bäst lämpade för att vara chefer. Förmännen skulle ansvara fullt ut för planeringen medan arbetarna skulle koncentrera sig på utförandet av arbetet:
-:Så all planering som under det gamla systemet utfördes av arbetaren, som ett resultat av hans personliga erfarenhet, måste nödvändigtvis under det nya systemet göras av ledningen i samklang med vetenskaplig forskning (…) i de flesta fall behövs det en slags man för att planera jobbet och en helt annan slags man för att utföra det.:
+: Så all planering som under det gamla systemet utfördes av arbetaren, som ett resultat av hans personliga erfarenhet, måste nödvändigtvis under det nya systemet göras av ledningen i samklang med vetenskaplig forskning (…) i de flesta fall behövs det en slags man för att planera jobbet och en helt annan slags man för att utföra det.
 Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”rätt man på rätt plats”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de fordistiskt planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot arbetarkollektivet med målsättningen att höja arbetsintensiteten, utsugningsgraden. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av det löpande bandet och ackordsystemet.