Martinson, Harry: Vägen till Klockrike - Versionshistorik

Linnea den 4 oktober 2011 kl. 12.05

2011-10-04T12:05:00Z

Linnea den 4 oktober 2011 kl. 10.59

2011-10-04T10:59:21Z

Linnea: /* Utdrag */

2011-10-04T10:43:03Z

‎Utdrag

Linnea den 4 oktober 2011 kl. 10.28

2011-10-04T10:28:41Z

Linnea: Ny sida: Roman av Harry Martinson. Huuvdpersonen är luffaren Bolle, en cigarrmakare som mekaniseringen av industrin och medföljande buller och leda tvingat ut på vägarna. Hellre materiella u...

2011-10-04T10:10:24Z

Ny sida: Roman av Harry Martinson. Huuvdpersonen är luffaren Bolle, en cigarrmakare som mekaniseringen av industrin och medföljande buller och leda tvingat ut på vägarna. Hellre materiella u...

Ny sida

Roman av [[Harry Martinson]]. Huuvdpersonen är luffaren Bolle, en cigarrmakare som mekaniseringen av industrin och medföljande buller och leda tvingat ut på vägarna. Hellre materiella umbäranden på vägar och i lador än att sitta och dö på en fabrik. Boken följer Bolles vandringar genom Sverige, personer han möter, luffarkamrater och bofasta.

Tiden är sekelskiftet 1900, industrialiseringen rasar, arbetets moral härskar. Arbetets män och kvinnor föraktas och deras aktivitet förslösas men samtidigt tvekar många av dem inte från att ta ut sin frustration mot luffaren, "parasiten" som utmanar ledan genom rörelse. Samtidigt som luffarna får skit som lata ("tadel") tvingas de också till materiella umbäranden (mat, husrum och vettiga kläder är inga självklarheter), flykt från snuten (staten oroas av vandrandet bort från fabrik och rikedomsskapande) och tvingas med jämna mellanrum ta skita och jävliga jobb. NDet är lätt att leva på andras arbete om man är rik men svårt att inte arbeta åt andra om man är fattig. Arbetslinjen och arbetarpartier, då som nu.

Boken anses vara en av Harry Martinsons största litterära verk och arbetet med boken hade när den gavs ut 1948 varit ett projekt under flera sekel. Den bygger till stor del på författarens frihetsbegär och egna erfarenheter från luffarlivet.

Strukna delar och angränsande berättelser gav efter författarens död ut i [[Martinson, Harry: Bollesagor|Bollesagor]].

== Utdrag ==

← Äldre version		Versionen från 4 oktober 2011 kl. 12.05
Rad 5:		Rad 5:
	Boken anses vara en av Harry Martinsons största litterära verk och arbetet med boken hade när den gavs ut 1948 varit ett projekt under flera sekel. Den bygger till stor del på författarens frihetsbegär och egna erfarenheter från luffarlivet.		Boken anses vara en av Harry Martinsons största litterära verk och arbetet med boken hade när den gavs ut 1948 varit ett projekt under flera sekel. Den bygger till stor del på författarens frihetsbegär och egna erfarenheter från luffarlivet.

−	Strukna delar och angränsande berättelser ~~gav~~ efter författarens död ut i [[Martinson, Harry: Bollesagor\|Bollesagor]].	+	Strukna delar och angränsande berättelser gavs efter författarens död ut i [[Martinson, Harry: Bollesagor\|Bollesagor]].
		+
		+	Boken kom som [http://www.imdb.com/title/tt0046530/ film] 1953.

← Äldre version		Versionen från 4 oktober 2011 kl. 10.59
Rad 1:		Rad 1:
−	Roman av [[Harry Martinson]]. Huuvdpersonen är luffaren Bolle, en cigarrmakare som mekaniseringen av industrin och medföljande buller och leda tvingat ut på vägarna. Hellre materiella umbäranden på vägar och i lador än att sitta och dö på en fabrik. Boken följer Bolles vandringar genom Sverige, personer han möter, luffarkamrater och bofasta.	+	[[Bild:Vagentillklockrike.jpg\|frame\|right]]Roman av [[Harry Martinson]]. Huuvdpersonen är luffaren Bolle, en cigarrmakare som mekaniseringen av industrin och medföljande buller och leda tvingat ut på vägarna. Hellre materiella umbäranden på vägar och i lador än att sitta och dö på en fabrik. Boken följer Bolles vandringar genom Sverige, personer han möter, luffarkamrater och bofasta.

	Tiden är sekelskiftet 1900, industrialiseringen rasar, arbetets moral härskar. Arbetets män och kvinnor föraktas och deras aktivitet förslösas men samtidigt tvekar många av dem inte från att ta ut sin frustration mot luffaren, "parasiten" som utmanar ledan genom rörelse. Samtidigt som luffarna får skit som lata ("tadel") tvingas de också till materiella umbäranden (mat, husrum och vettiga kläder är inga självklarheter), flykt från snuten (staten oroas av vandrandet bort från fabrik och rikedomsskapande) och tvingas med jämna mellanrum ta skita och jävliga jobb. NDet är lätt att leva på andras arbete om man är rik men svårt att inte arbeta åt andra om man är fattig. Arbetslinjen, då som nu.		Tiden är sekelskiftet 1900, industrialiseringen rasar, arbetets moral härskar. Arbetets män och kvinnor föraktas och deras aktivitet förslösas men samtidigt tvekar många av dem inte från att ta ut sin frustration mot luffaren, "parasiten" som utmanar ledan genom rörelse. Samtidigt som luffarna får skit som lata ("tadel") tvingas de också till materiella umbäranden (mat, husrum och vettiga kläder är inga självklarheter), flykt från snuten (staten oroas av vandrandet bort från fabrik och rikedomsskapande) och tvingas med jämna mellanrum ta skita och jävliga jobb. NDet är lätt att leva på andras arbete om man är rik men svårt att inte arbeta åt andra om man är fattig. Arbetslinjen, då som nu.

@@ Rad 11: / Rad 11: @@
 "''Man blev ett slags ideal. Ett ihåligt ideal. Fiollåda utan fiol. Var fanns den hela och sanna fiolen? Och vilka kunde spela på den så att änglar och djävlar glömde sig själva , och vingarna och hornen föll av, och alla dansade ut med varandra till en fred som inte var larv, men som höjde allt till glädje i den äntliga midsommartiden.''"
 '''De ridande - snuten som jagar luffare'''
@@ Rad 29: / Rad 30: @@
 ''Om människan gav satan i att spjärna emot varandra så mycket som de gjorde, så skulle det inte behövas så mycket lagar och fängelser och poliser. Men det är satans så underligt vad ragg tycker om att resa sig mot ragg överallt''"

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Roman av [[Harry Martinson]]. Huuvdpersonen är luffaren Bolle, en cigarrmakare som mekaniseringen av industrin och medföljande buller och leda tvingat ut på vägarna. Hellre materiella umbäranden på vägar och i lador än att sitta och dö på en fabrik. Boken följer Bolles vandringar genom Sverige, personer han möter, luffarkamrater och bofasta.
-Tiden är sekelskiftet 1900, industrialiseringen rasar, arbetets moral härskar. Arbetets män och kvinnor föraktas och deras aktivitet förslösas men samtidigt tvekar många av dem inte från att ta ut sin frustration mot luffaren, "parasiten" som utmanar ledan genom rörelse. Samtidigt som luffarna får skit som lata ("tadel") tvingas de också till materiella umbäranden (mat, husrum och vettiga kläder är inga självklarheter), flykt från snuten (staten oroas av vandrandet bort från fabrik och rikedomsskapande) och tvingas med jämna mellanrum ta skita och jävliga jobb. NDet är lätt att leva på andras arbete om man är rik men svårt att inte  arbeta åt andra om man är fattig. Arbetslinjen och arbetarpartier, då som nu.
+Tiden är sekelskiftet 1900, industrialiseringen rasar, arbetets moral härskar. Arbetets män och kvinnor föraktas och deras aktivitet förslösas men samtidigt tvekar många av dem inte från att ta ut sin frustration mot luffaren, "parasiten" som utmanar ledan genom rörelse. Samtidigt som luffarna får skit som lata ("tadel") tvingas de också till materiella umbäranden (mat, husrum och vettiga kläder är inga självklarheter), flykt från snuten (staten oroas av vandrandet bort från fabrik och rikedomsskapande) och tvingas med jämna mellanrum ta skita och jävliga jobb. NDet är lätt att leva på andras arbete om man är rik men svårt att inte  arbeta åt andra om man är fattig. Arbetslinjen, då som nu.
 Boken anses vara en av Harry Martinsons största litterära verk och arbetet med boken hade när den gavs ut 1948 varit ett projekt under flera sekel. Den bygger till stor del på författarens frihetsbegär och egna erfarenheter från luffarlivet.
@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 == Utdrag ==