Hacienda - Versionshistorik

Kurtake den 17 augusti 2010 kl. 20.48

2010-08-17T20:48:50Z

Kurtake den 17 augusti 2010 kl. 20.44

2010-08-17T20:44:18Z

Kurtake den 17 augusti 2010 kl. 09.50

2010-08-17T09:50:59Z

Kurtake den 17 augusti 2010 kl. 09.47

2010-08-17T09:47:57Z

Frasse den 13 januari 2010 kl. 02.20

2010-01-13T02:20:01Z

Kurtake den 9 november 2009 kl. 14.51

2009-11-09T14:51:49Z

Kurtake den 9 november 2009 kl. 11.37

2009-11-09T11:37:26Z

Kurtake den 9 november 2009 kl. 11.35

2009-11-09T11:35:45Z

Kurtake den 28 september 2009 kl. 16.52

2009-09-28T16:52:07Z

Kurtake: Ny sida: * http://www.kus.uu.se/pdf/publications/Colombia/Anrup_aurora_agrara.pdf

2009-03-13T08:14:03Z

Ny sida: * http://www.kus.uu.se/pdf/publications/Colombia/Anrup_aurora_agrara.pdf

Ny sida

* http://www.kus.uu.se/pdf/publications/Colombia/Anrup_aurora_agrara.pdf

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Det nya systemet var ett sätt för kronan att ge sig på ''encomenderosklassens'' makt och återta kontrollen i kolonierna. ''[[Encomiendas]]'' och ''Haciendas'' stod alltså i konflikt till varandra. ''Encomiendans'' förmåga att monopolisera indianernas arbetskraft hindrade utvecklingen av de stora privata jordegendomarna och annan storskalig utsugning. Det blev ''Repartimiento'' som fick rollen som bräckjärn mot detta monopol. Den föreskrev nämligen även encomiendans indianer att göra ett vist antal arbetsdagar på ''haciendorna'', statliga byggen, i gruvorna och fabriker. De båda system existerade parallellt men det nya tog ständigt mark från det gamla. Framförallt i [[Vicekungadömet Nya Spaninen]], dagens Mexico, så kom ''repartimiento'' snabbt att dominera. Men i Anderna levde det gamla systemet kvar ända in på 1700-talet eftersom de mäktiga ''encomenderos'' där gjorde hårt motstånd.
-När man inte fick tillräckligt med arbetskraft till ''Haciendorna'' via ''repartimiento'' så använde man skuldfällan för att binda fattiglappar ([[proletariserade]] indianer som lämnat sina hem, ''[[forasteros]]'') till sig i en [[monetär livegenskap]]. Ägarna tvingade lantarbetare att handla sina förnödenheter av ''haciendan'' till galna priser så att en skuld kunde byggas upp. Man fick en jordlott mot att man arbetade på herrens jordegendom (''peonaje, concertaje''). Ett effektivare sätt att tvinga kvar arbetskraften än skattetvånget eftersom skulder ärvdes från far till son. Livegenskap och arbetskraft som inte behövde försörjas. Gött mos. Drogs nånting runt skulderna till domstol så dömdes alltid till jordägarnas fördel.
+När man inte fick tillräckligt med arbetskraft till ''Haciendorna'' via ''repartimiento'' så använde man skuldfällan för att binda fattiglappar ([[proletariserade]] indianer som lämnat sina hem, ''[[forasteros]]'' eller ''[[Yanaconas]]'') till sig i en [[monetär livegenskap]]. Ägarna tvingade lantarbetare att handla sina förnödenheter av ''haciendan'' till galna priser så att en skuld kunde byggas upp. Man fick en jordlott mot att man arbetade på herrens jordegendom (''peonaje, concertaje''). Ett effektivare sätt att tvinga kvar arbetskraften än skattetvånget eftersom skulder ärvdes från far till son. Livegenskap och arbetskraft som inte behövde försörjas. Gött mos. Drogs nånting runt skulderna till domstol så dömdes alltid till jordägarnas fördel.
 I och med ''Haciendorna'' så växte en allt mäktigare jordjägarklass fram och en allt större skara fattiga lantarbetare.

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 När man inte fick tillräckligt med arbetskraft till ''Haciendorna'' via ''repartimiento'' så använde man skuldfällan för att binda fattiglappar ([[proletariserade]] indianer som lämnat sina hem, ''[[forasteros]]'') till sig i en [[monetär livegenskap]]. Ägarna tvingade lantarbetare att handla sina förnödenheter av ''haciendan'' till galna priser så att en skuld kunde byggas upp. Man fick en jordlott mot att man arbetade på herrens jordegendom (''peonaje, concertaje''). Ett effektivare sätt att tvinga kvar arbetskraften än skattetvånget eftersom skulder ärvdes från far till son. Livegenskap och arbetskraft som inte behövde försörjas. Gött mos. Drogs nånting runt skulderna till domstol så dömdes alltid till jordägarnas fördel.
-I och med ''Haciendorna'' så växte en allt mäktigare jordjägarklass fram.
+I och med ''Haciendorna'' så växte en allt mäktigare jordjägarklass fram och en allt större skara fattiga lantarbetare.
 ==Källor==

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 ==Källor==
 * http://en.wikipedia.org/wiki/Hacienda
 * http://en.wikipedia.org/wiki/Ecomienda

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-När man inte fick tillräckligt med arbetskraft till Haciendorna via mitan så använde man [[skuldfällan]] för att binda fattiglappar ([[proletariserade]] indianer som lämnat sina hem, [[forasteros]]) till sig i en [[monetär]] [[livegenskap]]. Tvingade lantarbetare att handla sina förnödenheter av haciendan till galna priser så att en skuld kunde byggas upp. Man fick en jordlott mot att man arbetade på herrens jordegendom (peonaje, concertaje). Ett effektivare sätt att tvinga kvar [[arbetskraften]] än [[skattetvånget]] eftersom skulder ärvdes från far till son. Livegenskap och arbetskraft som inte behövde försörjas. Gött mos. Domarna gick alltid på jordägarnas linje.
+[[Bild:Repartimiento.gif|frame|right|Indianer på tvångsarbete vid en ''hacienda''.]]'''Hacienda''' är en benämning på de storgods/jordegendomar som enskilda privatpersoner i [[Spanska imperiet|spanska kronans kolonier]] fick köpa (ofta rika ''[[encomenderos]]'' som inofficiellt redan lagt beslag på jorden). Dealen innebar att de kunde använda jorden som de ville och fick rätt till att använda indianarbetskraft genom ''[[mita]]/[[Repartimiento]]'' -systemet. ''Repartimiento'' var helt enkelt ett av kronan administrerat system för tvångsarbete. Varje indianby var tvungen att ställa upp med en viss arbetsinsats varje år. Allt eftersom jorden köptes upp så bildade kronan [[Reducciones|reservat]] där indianerna samlades upp. Med detta system så kunde jorden och arbetskraften frigöras till ett mer vinstinriktat storskaligt storbruk. Och framförallt så hamnade indianernas arbetskraft under kronans kontroll.
-==Källa==
+Det nya systemet var ett sätt för kronan att ge sig på ''encomenderosklassens'' makt och återta kontrollen i kolonierna. ''[[Encomiendas]]'' och ''Haciendas'' stod alltså i konflikt till varandra. ''Encomiendans'' förmåga att monopolisera indianernas arbetskraft hindrade utvecklingen av de stora privata jordegendomarna och annan storskalig utsugning. Det blev ''Repartimiento'' som fick rollen som bräckjärn mot detta monopol. Den föreskrev nämligen även encomiendans indianer att göra ett vist antal arbetsdagar på ''haciendorna'', statliga byggen, i gruvorna och fabriker. De båda system existerade parallellt men det nya tog ständigt mark från det gamla. Framförallt i [[Vicekungadömet Nya Spaninen]], dagens Mexico, så kom ''repartimiento'' snabbt att dominera. Men i Anderna levde det gamla systemet kvar ända in på 1700-talet eftersom de mäktiga ''encomenderos'' där gjorde hårt motstånd.
 * [http://www.kus.uu.se/pdf/publications/Colombia/Anrup_aurora_agrara.pdf Aurora - Analys av andinska agrara arbetssystem av Roland Anrup]
 [[Kategori:Kolonialism]]
 [[Kategori:Spanska imperiet]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-* http://www.kus.uu.se/pdf/publications/Colombia/Anrup_aurora_agrara.pdf
+När man inte fick tillräckligt med arbetskraft till Haciendorna via mitan så använde man [[skuldfällan]] för att binda fattiglappar ([[proletariserade]] indianer som lämnat sina hem, [[forasteros]]) till sig i en [[monetär]] [[livegenskap]]. Tvingade lantarbetare att handla sina förnödenheter av haciendan till galna priser så att en skuld kunde byggas upp. Man fick en jordlott mot att man arbetade på herrens jordegendom (peonaje, concertaje). Ett effektivare sätt att tvinga kvar [[arbetskraften]] än [[skattetvånget]] eftersom skulder ärvdes från far till son. Livegenskap och arbetskraft som inte behövde försörjas. Gött mos. Domarna gick alltid på jordägarnas linje.
-När man inte fick tillräckligt med arbetskraft till Haciendorna via mitan så använde man skuldfällan för att binda fattiglappar (proletariserade indianer som lämnat sina hem, [[forasteros]]) till sig i en montär livegenskap. Tvingade lantarbetare att handla sina förnödenheter av haciendan till galna riser så att en skuld kunde byggas upp. Man fick en jordlott mot att man arbetade på herrens jordegendom (peonaje, concertaje). Ett effektivare sätt att tvinga kvar arbetskraften än skattetvånget eftersom skulder ärvdes från far till son. Livegenskap o arbetskraft som inte behövde försörjas. Gött mos. Domarna gick alltid på jordägarnas linje.
+==Källa==
 [[Kategori:Kolonialism]]
 [[Kategori:Spanska imperiet]]

← Äldre version		Versionen från 9 november 2009 kl. 14.51
Rad 4:		Rad 4:

	[[Kategori:Kolonialism]]		[[Kategori:Kolonialism]]
		+	[[Kategori:Spanska imperiet]]

← Äldre version		Versionen från 9 november 2009 kl. 11.35
Rad 1:		Rad 1:
−
	* http://www.kus.uu.se/pdf/publications/Colombia/Anrup_aurora_agrara.pdf		* http://www.kus.uu.se/pdf/publications/Colombia/Anrup_aurora_agrara.pdf
		+
		+	När man inte fick tillräckligt med arbetskraft till Haciendorna via mitan så använde man skuldfällan för att binda fattiglappar (proletariserade indianer som lämnat sina hem) till sig i en montär livegenskap. Tvingade lantarbetare att handla sina förnödenheter av haciendan till galna riser så att en skuld kunde byggas upp. Man fick en jordlott mot att man arbetade på herrens jordegendom (peonaje, concertaje). Ett effektivare sätt att tvinga kvar arbetskraften än skattetvånget eftersom skulder ärvdes från far till son. Livegenskap o arbetskraft som inte behövde försörjas. Gött mos. Domarna gick alltid på jordägarnas linje.

	[[Kategori:Kolonialism]]		[[Kategori:Kolonialism]]

← Äldre version		Versionen från 28 september 2009 kl. 16.52
Rad 1:		Rad 1:
−

	* http://www.kus.uu.se/pdf/publications/Colombia/Anrup_aurora_agrara.pdf		* http://www.kus.uu.se/pdf/publications/Colombia/Anrup_aurora_agrara.pdf
		+
		+	[[Kategori:Kolonialism]]