1867 - Brödkriget i Norrköping - Versionshistorik

Kurtake den 8 januari 2009 kl. 17.03

2009-01-08T17:03:13Z

Kurtake: /* Noter */

2007-06-23T21:34:50Z

‎Noter

Kurtake: /* Noter */

2007-06-23T21:33:58Z

‎Noter

Kurtake den 23 juni 2007 kl. 21.32

2007-06-23T21:32:55Z

Kurtake den 16 maj 2007 kl. 19.08

2007-05-16T19:08:30Z

Kurtake den 16 maj 2007 kl. 19.07

2007-05-16T19:07:09Z

Kurtake den 16 maj 2007 kl. 19.06

2007-05-16T19:06:45Z

Kurtake den 16 maj 2007 kl. 19.02

2007-05-16T19:02:54Z

Kurtake den 16 maj 2007 kl. 19.02

2007-05-16T19:02:02Z

Kurtake den 16 maj 2007 kl. 18.59

2007-05-16T18:59:26Z

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2009 kl. 17.03
Rad 103:		Rad 103:
	Alla noter är hämtade ifrån ''[[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1\|Arbetare i rörelse del 1.]]'' om inte annat anges.		Alla noter är hämtade ifrån ''[[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1\|Arbetare i rörelse del 1.]]'' om inte annat anges.
	<references/>		<references/>
		+	[[Kategori:Arbetare i rörelse - Sverige]]
		+	[[Kategori:Norrköping]]

@@ Rad 101: / Rad 101: @@
 ==Noter==
-Alla noter är hämtade ifrån om inte annat anges.
+Alla noter är hämtade ifrån ''[[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1|Arbetare i rörelse del 1.]]'' om inte annat anges.
 <references/>

← Äldre version		Versionen från 23 juni 2007 kl. 21.33
Rad 101:		Rad 101:

	==Noter==		==Noter==
		+	Alla noter är hämtade ifrån om inte annat anges.
	<references/>		<references/>

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Från mitten av november började det gå "rykten" om förestående upplopp i staden, till överhetens och finfolkets förskräckelse<ref>Händelseförloppet i Norrköping baserat på Kahlson, utan år, kapitlet "Brödkriget", sid 193-99, Norrköpings AF:s krönika, 1935, sid 31-3, Horgby, 1973, sid 65-6, densamme kapitel om brödkriget ur preliminärt bokmanuskript Surbul/estan (se not 9), KarIbom, 1967, sid 217-21, nyhetsartiklar om upploppet i NT 30/11, 3/12, och rekapitulering vid rättegången och under förhör 10/12, 12/12, 14/12 och 17/12, samt dombok i brottmål samma datum, Norrköpings Rr:s arkiv - i fortsättningen kallad domboken. Särskilda hänvisningar ur samma källor nedan.</ref>.
-Många mindes [[1843 - Våldsamt upplopp mot firandet av Karl XIV Johan i Norrköping|händelserna i februari 1843]]. Borgerskapets äldste hade anslagit 8 000 riksdaler av allmänna medel för att fira tjugofemårsjubileet av Karl XIV Johans uppstigande på tronen, och under två dagar svarade stadens arbetarbefolkning med ett våldsamt upplopp<ref>26 Se denna boks del 1, sid 237-38. ([[Bunny Ragnersta|Ragnerstam, Bunny]]: [[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1|''Arbetare i rörelse del 1.'']] 1986)</ref>. Men ännu fler kom ihåg hungeråret 1855 och hur hotande nära det hade varit nya oroligheter. Sexhundra arbetare från Motala varv i staden hade börjat med att uppvakta borgmästaren, dagen därpå gjorde tusen arbetare från klädesfabrikerna detsamma. När det inte ledde till önskat resultat sände arbetare från Malcoms mekaniska verkstad bud till varvsarbetarna att de skulle gå samman i demonstrationer för att få matpriserna nedsatta och utförseln av spannmål stoppad. Genast utfärdade myndigheterna förbud mot folksamlingar, men en del arbetsgivare gjorde uppköp och sålde spannmål billigare till sina anställda - "för... att skaffa arbetarna åtminstone brödföda" - och ett upplopp förhindrades<a href="#slutnot27" id="not27"><sup>27</sup></a>.
+Många mindes [[1843 - Våldsamt upplopp mot firandet av Karl XIV Johan i Norrköping|händelserna i februari 1843]]. Borgerskapets äldste hade anslagit 8 000 riksdaler av allmänna medel för att fira tjugofemårsjubileet av Karl XIV Johans uppstigande på tronen, och under två dagar svarade stadens arbetarbefolkning med ett våldsamt upplopp<ref>26 Se denna boks del 1, sid 237-38. ([[Bunny Ragnerstam|Ragnerstam, Bunny]]: [[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1|''Arbetare i rörelse del 1.'']] 1986)</ref>. Men ännu fler kom ihåg hungeråret 1855 och hur hotande nära det hade varit nya oroligheter. Sexhundra arbetare från Motala varv i staden hade börjat med att uppvakta borgmästaren, dagen därpå gjorde tusen arbetare från klädesfabrikerna detsamma. När det inte ledde till önskat resultat sände arbetare från Malcoms mekaniska verkstad bud till varvsarbetarna att de skulle gå samman i demonstrationer för att få matpriserna nedsatta och utförseln av spannmål stoppad. Genast utfärdade myndigheterna förbud mot folksamlingar, men en del arbetsgivare gjorde uppköp och sålde spannmål billigare till sina anställda - "för... att skaffa arbetarna åtminstone brödföda" - och ett upplopp förhindrades<a href="#slutnot27" id="not27"><sup>27</sup></a>.
 Tolv år senare hoppades ett antal medlemmar i stadens arbetareföreningen att nöden skulle kunna lindras på samma sätt. I en skrivelse föreslog de att arbetareföreningen skulle tillskriva stadens fabriksförening, där samtliga fabriksägare ingick, och anhålla om inköp av billigare spannmål till arbetsfolket. Arbetareföreningens ordförande EA. Malmström, fabriksrnästare vid stadens största klädesfabrik Drags AB, inkallade skrivelseförfattarna till direktionsmötet måndagen den 25 november och läxade upp dem. Sådant "tiggeri" var "ovärdigt" föreningen, sa han, dessutom oansvarigt eftersom det skulle kunna utlösa ett upplopp som föreningen skulle få skulden för, och för övrigt visste han att. varken fabriksföreningen eller staden hade några medel till sådana inköp.

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Från mitten av november började det gå "rykten" om förestående upplopp i staden, till överhetens och finfolkets förskräckelse<ref>Händelseförloppet i Norrköping baserat på Kahlson, utan år, kapitlet "Brödkriget", sid 193-99, Norrköpings AF:s krönika, 1935, sid 31-3, Horgby, 1973, sid 65-6, densamme kapitel om brödkriget ur preliminärt bokmanuskript Surbul/estan (se not 9), KarIbom, 1967, sid 217-21, nyhetsartiklar om upploppet i NT 30/11, 3/12, och rekapitulering vid rättegången och under förhör 10/12, 12/12, 14/12 och 17/12, samt dombok i brottmål samma datum, Norrköpings Rr:s arkiv - i fortsättningen kallad domboken. Särskilda hänvisningar ur samma källor nedan.</ref>.
-Många mindes [[1843 - Våldsamt upplopp mot firandet av Karl XIV Johan i Norrköping|händelserna i februari 1843]]. Borgerskapets äldste hade anslagit 8 000 riksdaler av allmänna medel för att fira tjugofemårsjubileet av Karl XIV Johans uppstigande på tronen, och under två dagar svarade stadens arbetarbefolkning med ett våldsamt upplopp<ref>26 Se denna boks del 1, sid 237-38. ([[Bunny Ragnersta|Ragnerstam, Bunny]]: [[Arbetare i Rörelse del 1|Bunny Ragnerstam: ''Arbetare i rörelse del 1.'']] 1986)</ref>. Men ännu fler kom ihåg hungeråret 1855 och hur hotande nära det hade varit nya oroligheter. Sexhundra arbetare från Motala varv i staden hade börjat med att uppvakta borgmästaren, dagen därpå gjorde tusen arbetare från klädesfabrikerna detsamma. När det inte ledde till önskat resultat sände arbetare från Malcoms mekaniska verkstad bud till varvsarbetarna att de skulle gå samman i demonstrationer för att få matpriserna nedsatta och utförseln av spannmål stoppad. Genast utfärdade myndigheterna förbud mot folksamlingar, men en del arbetsgivare gjorde uppköp och sålde spannmål billigare till sina anställda - "för... att skaffa arbetarna åtminstone brödföda" - och ett upplopp förhindrades<a href="#slutnot27" id="not27"><sup>27</sup></a>.
+Många mindes [[1843 - Våldsamt upplopp mot firandet av Karl XIV Johan i Norrköping|händelserna i februari 1843]]. Borgerskapets äldste hade anslagit 8 000 riksdaler av allmänna medel för att fira tjugofemårsjubileet av Karl XIV Johans uppstigande på tronen, och under två dagar svarade stadens arbetarbefolkning med ett våldsamt upplopp<ref>26 Se denna boks del 1, sid 237-38. ([[Bunny Ragnersta|Ragnerstam, Bunny]]: [[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1|''Arbetare i rörelse del 1.'']] 1986)</ref>. Men ännu fler kom ihåg hungeråret 1855 och hur hotande nära det hade varit nya oroligheter. Sexhundra arbetare från Motala varv i staden hade börjat med att uppvakta borgmästaren, dagen därpå gjorde tusen arbetare från klädesfabrikerna detsamma. När det inte ledde till önskat resultat sände arbetare från Malcoms mekaniska verkstad bud till varvsarbetarna att de skulle gå samman i demonstrationer för att få matpriserna nedsatta och utförseln av spannmål stoppad. Genast utfärdade myndigheterna förbud mot folksamlingar, men en del arbetsgivare gjorde uppköp och sålde spannmål billigare till sina anställda - "för... att skaffa arbetarna åtminstone brödföda" - och ett upplopp förhindrades<a href="#slutnot27" id="not27"><sup>27</sup></a>.
 Tolv år senare hoppades ett antal medlemmar i stadens arbetareföreningen att nöden skulle kunna lindras på samma sätt. I en skrivelse föreslog de att arbetareföreningen skulle tillskriva stadens fabriksförening, där samtliga fabriksägare ingick, och anhålla om inköp av billigare spannmål till arbetsfolket. Arbetareföreningens ordförande EA. Malmström, fabriksrnästare vid stadens största klädesfabrik Drags AB, inkallade skrivelseförfattarna till direktionsmötet måndagen den 25 november och läxade upp dem. Sådant "tiggeri" var "ovärdigt" föreningen, sa han, dessutom oansvarigt eftersom det skulle kunna utlösa ett upplopp som föreningen skulle få skulden för, och för övrigt visste han att. varken fabriksföreningen eller staden hade några medel till sådana inköp.