Projektualitet

2007-07-19T13:33:01Z

Iammany: Ny sida: '''Projektualitet''' är ett begrepp huvudsakligen använt av insurrektionella anarkister, som har kommit att få olika betydelser. För exempelvis [[Alfredo Bo...

'''Projektualitet''' är ett begrepp huvudsakligen använt av [[insurrektionell anarkism|insurrektionella anarkister]], som har kommit att få olika betydelser. För exempelvis [[Alfredo Bonanno]] och [[Wolfi Landstreicher]] är projektualitet "ett helhetsperspektiv där klassanalysen, teorin, praktiken, organiseringen osv. bildar en koherent helhet för att uppnå ett specifikt mål." Begreppet har i den meningen många likheter med [[parti]]begreppet inom marxistisk teoribildning. Emellertid förkastas i regel programmatiska modeller i förmån för en [[etik|etisk]] hållning.

[[Batkogruppen]] sätter projektualitet i relation till [[kommunisering]] och gör det till länken mellan intern och extern kommunisering, det "aktiva anropandet av en potentiell utsida."

== Se också ==
* Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_issue2_ch3.php Det insurrektionella projektet]
* Alfredo Bonanno - [http://www.batko.se/sv_bonanno_insurr_project.php Anarkismen och det insurrektionella projektet]
* Wolfi Landstreicher - [http://enbris.blogsome.com/2005/11/25/om-projektualitet/ Om projektualitet]
* Batkogruppen - [http://www.batko.se/sv_issue2_efterskrift.php Efterskrift till Dissident 2]

Diskussion:Kommunisering

2007-07-16T18:51:14Z

Iammany:

Slängde bara upp lite för att ha något att utgå ifrån.. Behöver mycket arbete.--[[Användare:Iammany|iammany]] 16 juli 2007 kl. 20.51 (CEST)

Diskussion:Kommunisering

2007-07-16T18:50:54Z

Iammany: Ny sida: Slängde bara upp lite för att ha något att utgå ifrån.. Behöver mycket arbete.

Slängde bara upp lite för att ha något att utgå ifrån.. Behöver mycket arbete.

Kommunisering

2007-07-16T18:49:40Z

Iammany: Ny sida: '''Kommunisering''' betecknar det processartade överskridandet och omkullkastandet av det kapialistiska produktionssättet. Kommuniseringen är den process som bryter ner det kapitalistisk...

'''Kommunisering''' betecknar det processartade överskridandet och omkullkastandet av det kapialistiska produktionssättet. Kommuniseringen är den process som bryter ner det kapitalistiska produktionssättets relationer och samtidigt skapar nya social relationer, vilka varken kan mätas eller värderas: dvs. upprättar [[kommunism]]. Kommunisering innefattar således två sidor, en destruktiv och en konstruktiv. [[Marcel]] kallar dessa för angrepp och undandragande.

:“Vi har dels kommuniseringen som intern rörelse i klasskampen och dels kommuniseringens externa dimension. Dessa två moment är sammanvävda och ofta samtidiga, de implicerar således inte en temporal differens. Det behöver inte vara så att rörelsen sker innan konstitueringen, i själva verket är de ofta samtidiga processer. Det som är av vikt att påpeka är att de inte härleder från varandra. Detta eftersom rörelsen och dimensionen produceras av skilda former av praktiker. Dock måste den interna rörelsen utvecklas och avanceras om kommuniseringens externa uttryck ska kunna ges, precis som den formella underordningen sker innan den reella. Kommuniseringens externa dimension är således avhängig klasskampen, det vill säga kommuniseringen som intern rörelse. Den interna rörelsen är negationen, följaktligen proletariatets rörelse inom men mot kapitalet (avobjektivering och avsubjektivering), medan den externa dimensionen är resultatet av en rent konstituerande praktik.”

Diskussion

2007-07-08T10:48:50Z

Iammany: /* Ordlista? */

2007-07-02T15:05:38Z

Iammany:

Diskussion:Postfordism

2007-07-02T15:05:25Z

Iammany:

Diskussion:Referensverket

2007-06-30T19:32:06Z

Iammany: Ny sida: Nu när det börjar bli ett gäng artiklar tycker jag att vi ändrar till en lista med flera (två eller tre) kolumner. Nån som vet hur det fixas? Har sett det på wikipedia nångång, men...

Gilles Dauvé

2007-06-30T13:08:00Z

Iammany: Ny sida: '''Gilles Dauvé''' (som också har skrivit under psuedonymet '''Jean Barrot''') är en fransk politisk teoretiker. Han är mest känd för att tillsammans med bland andra [[François Marti...

'''Gilles Dauvé''' (som också har skrivit under psuedonymet '''Jean Barrot''') är en fransk politisk teoretiker. Han är mest känd för att tillsammans med bland andra [[François Martin]] och [[Karl Nesic]] ha utvecklat [[ultravänster]]/vänsterkommunistisk teori, framför allt den italienska strömningen kring [[Amadeo Bordiga]] (och tidskriften ''[[Invariance]]''), den tysk-holländska [[rådskommunism]]en och franska strömningar som de kring [[Socialisme ou Barbarie]] och [[Situationistiska Internationalen]].

På svenska finns antologin ''[[Vägrandets dynamik]]'', utgiven av [[riff-raff]] 2004.

== Se också ==
* [[Ultravänster]]n
* [[Kommunisering]]
* [[La Banquise]]
* [[Troploin]]

Batkogruppen

2007-06-29T16:30:16Z

Iammany:

'''Batkogruppen''' (på gatan "Los Batkos Locos") är en sammanslutning av personer som engagerar sig i kommunistisk teoribildning. Till verksamheten hör redaktionsarbetet och utgivningen av tidskriften ''[[Dissident]]'', som är gruppens huvudsakliga syssla, och [[Polkagriswiki:Om|Polkawikin]] (som görs tillsammans med [[Polkagrisar]]). I samband med utgivningen av ''Dissident'' hålls också föredrag. Enskilda personer från Batkogruppen är också involverade i [[Motarbetaren]].

Gruppen skrev till första numret av ''Dissident'' en plattform med tydligt avstamp i en anarkistisk kommunism, men har nu övergett slika programmatiska positioner till förmån för en sökande, odogmatisk öppenhet gentemot teori. På sin hemsida kallar de sig "odogmatiska kommunister". En annan möjlig beteckning är "kätterska anarkister", vilket enskilda "batkoiter" använder.

== Se också ==
* Tidskriften [[Dissident]]
* [http://www.batko.se Batkogruppens hemsida]

Batkogruppen

2007-06-29T16:29:40Z

Iammany:

'''Batkogruppen''' (på gatan "Los Batkos Locos") är en sammanslutning av personer som engagerar sig i kommunistisk teoribildning. Till verksamheten hör redaktionsarbetet och utgivningen av tidskriften ''[[Dissident]]'', som är gruppens huvudsakliga syssla, och [[Polkagriswiki:Om|Polkawikin]] (som görs tillsammans med [[Polkagrisar]]). I samband med utgivningen av ''Dissident'' hålls också föredrag. Enskilda personer från Batkogruppen är också involverade i [[Motarbetaren]].

Gruppen skrev till första numret av ''Dissident'' en plattform med tydligt avstamp i en anarkistisk kommunism, men har nu övergett slika programmatiska positioner till förmån för en sökande, odogmatisk öppenhet gentemot teori. På sin hemsida kallar de sig "odogmatiska kommunister". I annan möjlig beteckning är "kätterska anarkister", vilket enskilda "batkoiter" använder.

== Se också ==
* Tidskriften [[Dissident]]
* [http://www.batko.se Batkogruppens hemsida]

Huvudsida

2007-06-24T12:17:54Z

Iammany:

Välkommen till Polkagriswikin (Polkapedia i folkmun)! Den här wikin använder vi för att dokumentera vår historia och samla kunskap och information i vårt referensverk. Wikin startades 18 februari 2007. Wikin är tillsvidare '''inte''' öppen för redigering av utomstående. Om du är ny här kan du börja på [[Hjälp|den här sidan]].

{| style="color:black;background-color:white;" align="center" border="0" cellpadding="5" cellspacing="10" colspan="2"|
|
'''[[Litteratur]]'''
|

'''[[Vår historia]]'''

|
'''[[Referensverket]]'''
|-
|}

=== Information ===
* [[Hjälp]] - Hur gör jag?
* [[Hur man redigerar en sida]] - Allt du behöver veta om själva redigeringen.
* [[Stiltips]] - Tips om hur man skriver en snygg sida.
* [[Diskussion]] - Här kan du ställa frågor och diskutera sidan.
* [[Special:Wantedpages|Oskrivna sidor]] - Kommer du inte på något att skriva om? Här är en lista på länkade men oskrivna sidor.
* [[Polkagriswiki:Om|Om Polkawikin och gänget som står bakom]]

2007-06-22T10:50:42Z

Iammany:

Bibliografi och länkar till Antonio Negri

2007-06-21T17:36:50Z

Iammany: Ny sida: ==Bibliografi== ===Komplett, kronologisk lista=== * 1958 - Stato e diritto nel giovane Hegel: Studio sulla genesi illuministica della filosofia giuridica e politica di Hegel. * 1959 - Sagg...

==Bibliografi==

===Komplett, kronologisk lista===
* 1958 - Stato e diritto nel giovane Hegel: Studio sulla genesi illuministica della filosofia giuridica e politica di Hegel.
* 1959 - Saggi sullo storicismo tedesco: Dilthey e Meinecke.
* 1962 - Alle origini del formalismo giuridico.
* Hegel: scritti di filosofia del diritto (traduzione e curd).
* Alle origini del formalismo giuridico: Studio sul problema della forma in Kant e nei guiristi kantiani fra il 1789 e il 1802.
* 1964 - “Alcune riflessioni sullo ‘Stato dei partiti,’” Rivista trimestrale di diritto pubblico, A. Giuffrè, Milano, pp. 1-60. Reprinted as capìtolo terzo: “Lo stato dei partiti,” in Antonio Negri, La forma stato: per la critica dell’economia politica della Costituzione, Feltrinelli, Milano, 1977, pp. 77-98.
* 1967 - “Studi su Max Weber (1956-65),” in Annuario bibliografico di filosofia del diritto, A. Giuffrè, Milano.
* 1968 - “John M. Keynes and the Capitalist Theory of the State in 1929” in Revolution Retrieved.
* “Marx on the Cycle and on the Crisis” in Revolution retrived.
* “Lotte e Stato nel nuovo gius-sindacalismo,” Contropiano #1. Reprinted in La forma stato.
* 1970 - Descartes politico o della ragionevole ideologia.
* 1971 - “Crisis of the Planner-State: Communism and Revolutionary Organization,” in Revolution retrieved & Books for Burning.
* 1974 - “Rileggendo Pasukanis: note di discussione,” reprinted in La forma stato.
* “Su alcune tendenze della più recente teoria comunista dello Stato: rassegna critica,” reprinted in La forma stato.
* “Workers Party Against Work” in Books for Burning.
* 1975 - “Ambiguità di Panzieri?’, Aut-Aut #149-150.
* “Stato, spesa pubblica e fatscenza del compronesso storico,” reprinted in La forma stato.
* 1976 - “Simplex sigillum veri. Per la discussione di “Krisis” e di “Bisogni e teoria marxista”,” Aut-aut.
* “Proletarians and the State: Toward a Discussion of Worker’s Autonomy and the Historic Compromise” in Books for Burning.
* Is There a Marxist Doctrine of the State? A Reply by Antonio Negri” in Which Socialism?” & La forma stato.
* “Il marxismo e la questione criminale. Intervento nel dibattito promosso da ‘La questione criminale’,” Il Mulino & reprinted in La forma stato.
* 1977 - “Introduction” to Do it! (Jerry Rubin).
* La fabbrica dela strategia, 33 lezioni du Lenin.
* La forma stato: per la critica dell’ economia politica della Costituzione.
* 1978 - “Domination and Sabotage: On the Marxist Method of Social Transformation” in Books for Burning.
* “La filosofia tedesca del Novecento” in Mario Dal Prà Storia della filosofia.
* 1979 - “Negri before his judges: interrogation, April 1979” in Revolution retrieved.
* “Memorial from prison”
* “La fabrica deforme”
* “J’Accuse”
* Dall’ Operaio Massa All’ Operaio Sociale, excerpt as “Note on the Social Worker”.
* Marx beyond Marx: Lessons on the Grundrisse. Italian as Marx Oltre Marx: Quaderno di lavoro su Grundrisse.
* 1980 - “Interview at Trani Prison, November”
* Politica di Classe: Il Motore e la Forma. Le cinque campagne oggi.
* Il comunismo e la guerra.
* 1981 - “Riflessioni su un Fantasma”
* “Terrorismo? Nein danke. Un documento dal Carcere di Toni Negri”
* “Erkenntnisttheorie: Elogio dell’asenza di memoria”
* “Noi e l’europa”
* L’Anomalia Selvaggia, saggio du potere e potenza in Spinoza. English as The savage anomaly.
* “Crisis of the Crisis-State” in Revolution retrievded.
* 1982 - Macchina Tempo: Rompicapi, Liberazione, Costituzione.
* 1983 - “Do you remember revolution?” (with Paolo Virno et al)in Revolution retrieved.
* “L’instituzione logica del collettivo e le fatiche dell’estetica”
* Pipe-Line, lettere da Rebibbia.
* 1985 - Les Nouveau Espaces de Liberté. In english as Communists like us.
* 1987 - Fabbriche del soggetto
* Lenta Ginestra
* 1988 - Revolution retrieved: Writings on Marx, Keynes, capitalist crisis, and new social subjects
* 1989 - The politics of subversion
* 1992 - Il potere costituente
* 1994 - The labor of Dionysus. På italienska som Il lavoro di Dioniso (1996)
* 1997 - La costituzione del tempo. Prolegomeni
* 2000 - Impero. Empire. Imperiet.
* 2001 - Kairos, Alma Venus, Multitudo
* 2003 - Guide: cinque lezioni su Impero e dintorni
* 2004 - Multitude.
* 2007 - Interregnum.

===Böcker på engelska===
* Antonio Negri, ''Political Descartes: Reason, Ideology and the Bourgeois Project.'' Translated by Matteo Mandarini and Alberto Toscano. New York: Verso, 2007.
* Antonio Negri, ''Negri on Negri: In Conversation with Anne Dufourmentelle'' London: Routledge, 2004
* Michael Hardt and Antonio Negri, ''Multitude: War and Democracy in the Age of Empire'', New York: Penguin Press, 2004.
* Antonio Negri, ''Subversive Spinoza: (Un)Contemporary Variations'', edited by Timothy S. Murphy, translated by Timothy S. Murphy, [[Michael Hardt]], Ted Stolze, and Charles T. Wolfe, Manchester: Manchester University Press, 2004.
* Antonio Negri, ''Time for Revolution.'' Translated by Matteo Mandarini. New York: Continuum, 2003.
* Michael Hardt and Antonio Negri [http://www.infoshop.org/texts/empire.pdf ''Empire''], Harvard University Press, 2000.
* Antonio Negri [http://www.upress.umn.edu/Books/N/negri_insurgencies.html ''Insurgencies: Constituent Power and the Modern State''] Translated by Maurizia Boscagli. University of Minnesota Press, 1999.
* Michael Hardt and Antonio Negri [http://www.upress.umn.edu/Books/H/hardt_labor.html ''Labor of Dionysus: A Critique of the State-Form''] University of Minnesota Press, 1994.
* Antonio Negri [http://www.upress.umn.edu/Books/N/negri_savage.html ''The Savage Anomaly: The Power of Spinoza's Metaphysics and Politics'']. University of Minnesota Press, 1991.
* Antonio Negri, ''Marx Beyond Marx: Lessons on the Grundrisse'', New York: Autonomedia, 1991.
* Antonio Negri, [http://www.geocities.com/immateriallabour/negri-revolution-retrieved.html ''Revolution Retrieved: Selected Writings on Marx, Keynes, Capitalist Crisis and New Social Subjects, 1967-83''], London: Red Notes, 1988.
* Antonio Negri, ''The Politics of Subversion: A Manifesto for the Twenty-First Century,'' Cambridge: Polity Press, 1989.
* [[Félix Guattari]] och Antonio Negri, ''Communists like us'', 1985.

===Böcker på svenska===
* Antonio Negri och Michael Hardt: ''[[Imperiet]]'', Glänta Produktion och Vertigo Förlag

===Artiklar på engelska===
* [http://libcom.org/tags/antonio-negri Libcoms arkiv]
* [http://geocities.com/cordobakaf/ Class against Class] har några tidiga Negritexter.

===Artiklar på svenska===
* [http://www.motkraft.net/tema/22 Motkraft]
* [http://guldfiske.blogspot.com/ Guldfiske]
* [http://www.fronesis.nu Fronesis] har översatt en del texter av Negri och publicerat dem i sin tidning.

2007-06-14T15:20:26Z

Iammany:

[[Bild:Perlman_fredy1962.jpg|right]]'''Fredy Perlman''' föddes i Tjeckoslovakien 1934, senare bosatt i USA. Han var en aktivist under stora delar av sitt liv och deltog bland annat under majdagarna i Paris 1968. Han var med och grundade det kända förlaget ''[[Black & Red]]'' i USA. Förutom att han skrev egna texter, så översatte han också författare så som [[Guy Debord]] och [[Jacques Camatte]].

==Texter av Fredy Perlman==

* [[Perlman, Fredy: Reproduktionen av vardagslivet|Reproduktionen av vardagslivet]], 1969 ([http://www.geocities.com/insurrection_raven/se_texts/reproduktionvardag.html Svensk översättning]) ([http://www.marxists.org/reference/archive/perlman-fredy/1969/misc/reproduction-daily-life.htm Engelsk version]) ([http://www.geocities.com/~johngray/reprod.htm Engelsk version 2])

* ''Worker-Student Action Committees France May '68'' av Fredy Perlman och Roger Gregoire, 1969 ([http://www.geocities.com/~johngray/peractil.htm Länk])

* ''Revolt in Socialist Yugoslavia'', 1969

* [[Perlman, Fredy: Letters of Insurgents|Letters of Insurgents]], 1971-1976(?). ([http://www.audioanarchy.org/letters.php Ljudbok])

* ''Ten Theses on the Proliferation of Egocrats'', 1977 ([http://www.marxists.org/reference/archive/perlman-fredy/1977/thesis-egocrats.htm Länk])

* ''Manual for Revolutionary Leaders'', 1977 ([http://www.marxists.org/reference/archive/perlman-fredy/1977/revolutionary-leaders/index.htm Länk])

* ''Progress & Nuclear Power'', 1979 ([http://www.marxists.org/reference/archive/perlman-fredy/1979/nukepower.htm Länk]) ([http://www.spunk.org/library/writers/perlman/sp001733/progress.html Länk 2])

* ''Anti-Semitism & the Beirut Pogrom'', 1983 ([http://www.marxists.org/reference/archive/perlman-fredy/1983/antisemitism.htm Länk])

* ''Against His-story, Against Leviathan'', 1983 ([http://www.spunk.org/library/writers/perlman/sp001732.html Länk] - enbart utdrag)

* ''The Continuing Appeal of Nationalism'', 1984 ([http://www.marxists.org/reference/archive/perlman-fredy/1984/nationalism.htm Länk])

==Texter om Fredy Perlman==

* ''Fredy Perlman - An Appreciation'' ([http://www.spunk.org/texts/writers/perlman/sp001731.html Länk])

* ''Who is Fredy Perlman'' ([http://www.spunk.org/texts/writers/perlman/sp001730.html Länk])

Dissident

2007-06-03T09:25:09Z

Iammany: Ny sida: '''Dissident''' är en oregelbundet utgiven kommunistisk tidskrift. Den startades 2004 med syfte att introducera och fungera som ett forum för diskussion om nya teorier och praktiker. Reda...

Diskussion:Kritiken av aktivism 2001-2002

2007-05-18T22:35:12Z

Iammany: Ny sida: Finns debattartiklarna mellan Sonia och SAM på nätet?--~~~~

Finns debattartiklarna mellan Sonia och SAM på nätet?--[[Användare:Iammany|iammany]] 19 maj 2007 kl. 00.35 (CEST)

Kritiken av aktivism 2001-2002

2007-05-18T22:33:36Z

Iammany:

Den 18 juni 1999 organiserade ''[[Reclaim the Streets]]'' och ''Earth First!'' en "global aktionsdag mot kapitalismen", som kallades för J18. I hundratals städer jorden över genomfördes aktioner mot ländernas finanscentra. I London ockuperade tiotusentals aktivister city och stängde ner börserna och bankerna för en dag. I efterdyningarna av aktionsdagen så producerade några londonaktivister en pamflett vid namn ''Reflections on June 18th'', i den fanns en text som hette ''Ge upp aktivismen''. Den startade en diskussion i den utomparlamentariska aktiviströrelse som växt fram under 90-talet i Storbritannien (och även i Sverige).

Diskussionen handlade i korta drag om att det inte räcker att göra aktioner och landsätta kampanjer för att störta något så komplext som kapitalismen. Aktivister kan skada enskilda företag genom aktioner, men det går inte att konfrontera kapitalismen på samma sätt. Kapitalismen handlar inte bara om banker och storbolag, utan är en social relation som löper genom hela samhället.

Det fanns även kritik mot den roll som aktivister tar på sig som experter på samhällsomvandling, att de drar på sig "en aktivistmentalitet". Att "folk tänker på sig själva i huvudsak som aktivister och tillhörande en vidare aktivistgemenskap" (från ''Ge upp aktivismen''). Ett svar på detta i tidningen ''The Bad Days Will End!'' säger att aktivistrollen inte är något man kan tänka bort, att det är en ''social roll'' som uppstår genom "komplicerade samhälleliga processer". J. Kellstadt skriver:

<blockquote>Faktum är att även människorna i de olika grupperna som försöker utveckla ett "anti-aktivistiskt" och "anti-politiskt" förhållningssätt till den antikapitalistiska revolutionen – från [[Kamunist_Kranti|KK/Collectivities]] i Faridabad i Indien till Insubordinate Collective i Baltimore – är ''på en och samma gång'' arbetare och "icke-arbetare", arbetare och "aktivister", till och med arbetare och – bevare mig väl! – ''intellektuella''. Och det mest farliga för människor i den positionen är att förlora synen på sin fundamentalt ''kluvna'' natur, sin "dubbla" samhälleliga existens, och låtsas att man "bara" är arbetare. För då kommer de verkligen inte att ha några sätt att hålla koll på sin "andra" sida och dess inneboende elitistiska potential. Och då skulle de skapa ett nytt lager av sociala eliter – den här gången under rubriken "anti-aktivistisk", "autentisk", "icke-alienerad", de "riktiga" proletärerna. Och all den gamla skiten kommer att flöda tillbaka igen. (från ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet'')</blockquote>

I Sverige översattes ''Ge upp aktivismen'' av ''[[Stockholms Autonoma Marxister]]'' och gavs ut som fotokopierat häfte 2001 tillsammans med efterskriften ''Bortom aktivismen'' och ''Vi är inga kampanjnissar''. Häftet provocerade fram en diskussion i tidningen ''Arbetaren'' mellan anarkafeministen Sonia Hedstrand och ''Stockholms Autonoma Marxister'' 2001-2002.

==Texterna i diskussionen==
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Andrew X: ''Ge upp aktivismen'']
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=165 Andrew X: ''Ge upp aktivismen II - Bortom aktivismen'']
*[http://www.riff-raff.se/7/antiaktivismen.php J. Kellstadt/The Bad Days Will End!: ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet''] [http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=312 Länk 2]
*[http://www.geocities.com/antagonism1/undercurrent/direct.html Undercurrent: ''Practice and Ideology in the Direct Action Movement''] [http://www.geocities.com/kk_abacus/ioaa/pracideo.html Länk 2] [http://libcom.org/library/practice-ideology-direct-action-movement-undercurrent-8 Länk 3]
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Heinz Schenck: ''Vi är inga kampanjnissar'']
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=file&id=7 Stockholms Autonoma Marxisters häfte (med några av ovanstående texter)]

Kritiken av aktivism 2001-2002

2007-05-18T22:32:58Z

Iammany:

Den 18 juni 1999 organiserade ''[[Reclaim the Streets]]'' och ''Earth First!'' en "global aktionsdag mot kapitalismen", som kallades för J18. I hundratals städer jorden över genomfördes aktioner mot ländernas finanscentra. I London ockuperade tiotusentals aktivister city och stängde ner börserna och bankerna för en dag. I efterdyningarna av aktionsdagen så producerade några londonaktivister en pamflett vid namn ''Reflections on June 18th'', i den fanns en text som hette ''Ge upp aktivismen''. Den startade en diskussion i den utomparlamentariska aktiviströrelse som växt fram under 90-talet i Storbritannien (och även i Sverige).

Diskussionen handlade i korta drag om att det inte räcker att göra aktioner och landsätta kampanjer för att störta något så komplext som kapitalismen. Aktivister kan skada enskilda företag genom aktioner, men det går inte att konfrontera kapitalismen på samma sätt. Kapitalismen handlar inte bara om banker och storbolag, utan är en social relation som löper genom hela samhället.

Det fanns även kritik mot den roll som aktivister tar på sig som experter på samhällsomvandling, att de drar på sig "en aktivistmentalitet". Att "folk tänker på sig själva i huvudsak som aktivister och tillhörande en vidare aktivistgemenskap" (från ''Ge upp aktivismen''). Ett svar på detta i tidningen ''The Bad Days Will End!'' säger att aktivistrollen inte är något man kan tänka bort, att det är en ''social roll'' som uppstår genom "komplicerade samhälleliga processer". J. Kellstadt skriver:

<blockquote>Faktum är att även människorna i de olika grupperna som försöker utveckla ett "anti-aktivistiskt" och "anti-politiskt" förhållningssätt till den antikapitalistiska revolutionen – från [[Kamunist_Kranti|KK/Collectivities]] i Faridabad i Indien till Insubordinate Collective i Baltimore – är ''på en och samma gång'' arbetare och "icke-arbetare", arbetare och "aktivister", till och med arbetare och – bevare mig väl! – ''intellektuella''. Och det mest farliga för människor i den positionen är att förlora synen på sin fundamentalt ''kluvna'' natur, sin "dubbla" samhälleliga existens, och låtsas att man "bara" är arbetare. För då kommer de verkligen inte att ha några sätt att hålla koll på sin "andra" sida och dess inneboende elitistiska potential. Och då skulle de skapa ett nytt lager av sociala eliter – den här gången under rubriken "anti-aktivistisk", "autentisk", "icke-alienerad", de "riktiga" proletärerna. Och all den gamla skiten kommer att flöda tillbaka igen. (från ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet'')</blockquote>

I Sverige så översattes ''Ge upp aktivismen'' av ''[[Stockholms Autonoma Marxister]]'' och gavs ut som fotokopierat häfte 2001 tillsammans med efterskriften ''Bortom aktivismen'' och ''Vi är inga kampanjnissar''. Häftet provocerade fram en diskussion i tidningen ''Arbetaren'' mellan anarkafeministen Sonia Hedstrand och ''Stockholms Autonoma Marxister'' 2001-2002.

==Texterna i diskussionen==
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Andrew X: ''Ge upp aktivismen'']
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=165 Andrew X: ''Ge upp aktivismen II - Bortom aktivismen'']
*[http://www.riff-raff.se/7/antiaktivismen.php J. Kellstadt/The Bad Days Will End!: ''Anti-aktivismens nödvändighet och omöjlighet''] [http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=312 Länk 2]
*[http://www.geocities.com/antagonism1/undercurrent/direct.html Undercurrent: ''Practice and Ideology in the Direct Action Movement''] [http://www.geocities.com/kk_abacus/ioaa/pracideo.html Länk 2] [http://libcom.org/library/practice-ideology-direct-action-movement-undercurrent-8 Länk 3]
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=48 Heinz Schenck: ''Vi är inga kampanjnissar'']
*[http://www.motkraft.net/index.php?view=file&id=7 Stockholms Autonoma Marxisters häfte (med några av ovanstående texter)]

Diskussion:Operaismo

2007-04-15T09:09:29Z

Iammany:

Taget från 'Vi vill ha allting!'.--[[Användare:Iammany|iammany]] 15 april 2007 kl. 11.09 (CEST)